Många intressanta resultat i DS antikroppsstudie

Nästan var fjärde medarbetare som vårdade covid-patienter hade bildat antikroppar mot SARS-CoV-2 i början av sommaren. Luktbortfall är det symtom som var starkast förknippat med antikroppar.
- Nu har vi slutfört fas 1 av COMMUNITY-studien där vi testade 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus och fått fram många intressanta parametrar, säger ansvarig forskare Charlotte Thålin.

Totalt hade 19,1% (410 medarbetare) IgG antikroppar mot SARS-CoV-2 i slutet på maj/början av juni, vilket inte skiljer sig nämnvärt från det preliminära resultatet som presenterades den 27 april efter att 527 medarbetare testat sig.

- När de första resultaten kom hade vi inget att jämföra med, men nu när det finns mer data från andra delar av samhället ser vi att våra medarbetare hade en jämförelsevis hög förekomst av antikroppar, säger Charlotte Thålin.

9 procent hade inte haft några symtom

I studien kunde man inte se någon skillnad i förekomst av antikroppar mellan män och kvinnor, eller mellan olika åldersgrupper. Däremot var förekomsten högre bland de medarbetare som vårdat covidpatienter (24%) jämfört med de som inte vårdat covidpatienter (18%) eller arbetat administrativt (9%).

Ett annat intressant fynd i studien var att 9 procent av de som haft antikroppar, inte hade haft några som helst symtom. Närmare 80 procent hade haft lindriga symtom och endast 13 procent klassade sina symtom som allvarliga.

Luktbortfall är starkt förknippat med bildande av antikroppar

Det symtom som var starkast associerat med produktion av antikroppar var luktbortfall. Samtidigt var halsont det enda symtomet som INTE var associerat med antikroppar.

När det gäller olika kombinationer av symtom var triaderna ”lukt/smakbortfall, sjukdomskänsla och feber” samt ”lukt/smakbortfall, sjukdomskänsla och hosta” starkt associerade med förekomst av antikroppar.

Nu fortsätter studien

- Studiens syfte är att undersöka hur immunförsvaret utvecklar sig över tid efter genomgången covid-19 infektion, säger Charlotte Thålin. Vi kommer därför att ta nya blodprover på alla deltagare i studien efter fyra och tio månader, kanske ända upp till fem år. Redan nu i augusti görs den första uppföljningen, där vi kommer att undersöka om de som hade antikroppar i april/maj fortfarande har antikroppar. Vi kommer också att undersöka huruvida antikroppar ger immunitet, vilket kanske är den viktigaste pusselbiten i forskningen, som saknas idag. Vi kommer också att titta på andra delar av immunförsvaret,som t ex T-cells-svaret.

- Det ska bli kul att se hur projektet utvecklar sig i takt med nya data och frågeställningar. Med ett helt nytt virus är det värdefullt med en så pass stor grupp studiedeltagare att följa över tid, säger doktorand Sebastian Havervall, som är en del av forskarteamet på Danderyds sjukhus.

Blodproverna används av flera forskargrupper

I studien skapas också en biobank med blodprover från inneliggande patienter med COVID-19. Syftet är att, tillsammans med andra forskargrupper, undersöka möjliga prognostiska markörer. Dessa blodprover kan också ge viktig information om möjliga behandlingsalternativ.

Korta fakta om studien

• Här finns en pre-print med resultaten i sin helhet:
• I forskargruppen från Danderyds sjukhus (KIDS) ingår specialistläkare Charlotte Thålin, ST-läkare Ann-Sofie Rudberg och biträdande överläkare Sebastian Havervall.
• Testmetoden har utvecklats på SciLifeLab och på KTH. I forskargruppen från KTH/SciLife/Lab ingår professorerna Sophia Hober, Peter Nilsson och My Hedhammar. Studien drivs också i samarbete med Professor Mia Phillipson på Uppsala Universitet.
• Studien har finansierats av Region Stockholm, Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, Erling Perssons stiftelse, Atlas Copco och Familjen Christian och Jennifer Dahlberg.

För mer information kontakta Charlotte Thålin (charlotte.thalin@sll.se) eller Sophia Hober (sophia@kth.se) eller ring Danderyds sjukhus pressjour 08-123 562 77.