Specialistutbildade sjuksköterskor förbättrar strokevården

Runt 50 procent av alla strokepatienter har problem att svälja i akutskedet. Nu blir strokeenheten på Danderyds sjukhus först i Sverige med att specialistutbilda sjuksköterskor på sväljsvårigheter (dysfagi). Foto Carin Wesström

Initiativet att vidareutbilda några av avdelningens sjuksköterskor inom dysfagi (svårigheter att svälja) togs av enhetens logopeder Pernilla Sjöstrand och Caroline Andersson som också utformat specialistutbildningen. En av de första i Sverige för sjuksköterskor så vitt de vet.
– Syftet med införandet av dysfagi-sjuksköterskor är först och främst att höja patientsäkerheten. Målet är att det på sikt ska finnas en dysfagi-sjuksköterska tillgänglig på varje arbetspass. Behovet av sväljbedömningar är stort. Avdelningen är oftast fullbelagd och vårdtiderna är korta så det är viktigt att patienterna får en bedömning fortast möjligt efter insjuknandet, säger Pernilla Sjöstrand.

Vanligt problem hos strokepatienter
Om patienten uppvisar tecken på felsväljning efter det obligatoriska vattensväljningstestet, eller om sjuksköterskan är osäker kopplas logopeden eller dysfagi-sjuksköterskan in för att genomföra den kliniska sväljbedömningen.
– Sväljbedömningar görs bland annat för att förebygga lunginflammation som kan orsakas av att patienten svalt fel. Vid så kallad tyst aspiration märker man till exempel inte direkt om patienten har svalt fel eftersom han/hon inte reagerar genom att hosta eller harkla sig. Tyst aspiration beror på nedsatt känsel, vilket i sin tur gör att man inte märker om drycken kommer ned i luftvägarna. Logopedernas och dysfagi-sjuksköterskornas uppgift är bland annat att upptäcka diskreta felsväljningar, förklarar Caroline Andersson.

Det säkra före det osäkra
Sjuksköterskan Kristin Hedström, var en av tre som nappade på möjligheten att vidareutbilda sig till dysfagi-sjuksköterska. Hon blev klar med sin utbildning i december och har hittills genomfört fyra sväljbedömningar på egen hand.
– Det är både givande och kul att få lära sig något nytt. Att göra en sväljbedömning kan ta uppemot en timme, berättar hon. Det är mycket som ska undersökas. Vi tittar bland annat på tungan och läpparnas motorik innan det är dags att pröva olika konsistenser av dryck för att se vad patienten klarar av att svälja. Vid minsta tveksamhet om sväljförmåga tar vi alltid det säkra framför det osäkra och ordinerar 0 per os (ingen föda eller dryck via munnen) i väntan på sväljbedömning av logoped.

Mer information
För mer information kontakta pressansvarig, 08-123 562 77.