Danderyds sjukhus: Även låga halter av luftföroreningar i Sverige ger ökad risk för hjärtstopp

Luftföroreningar är den fjärde största riskfaktorn vid förtida död. Ny forskning från Danderyds sjukhus visar två viktiga svenska fynd. Även mycket låga nivåer av luftföroreningar i Sverige kan leda till hjärtstopp. Tätorter har de högsta partikelnivåerna, men studien visar också att invånare kan få hjärtstopp även vid de nivåer som finns ute på landsbygden. EU:s ministerråd är i färd att besluta vilka gränsvärden EU ska ha – vilket kan spela en avgörande roll för Sveriges framtida folkhälsa.

EU-lagstiftningens gränsvärden för luftföroreningar ska uppdateras för att minska skadliga effekter på folkhälsan och just nu pågår förhandlingar om de nya gränsvärdena i EU:s ministerråd. Här finns nationella intressen som ställs mot varandra, som kommer påverka framtida folkhälsa i såväl Sverige som EU. Hjärtforskare har konstaterat att luftföroreningar är den fjärde riskfaktorn vid förtida dödsfall och nya analyser visar att riskerna kan börja redan vid låga nivåer i Sverige.
– Luftföreningar i den svenska utomhusluften ligger långt under EU-gränsvärdet och är också mycket lägre än på andra håll inom EU. Men trots våra låga partikelnivåer i Sverige så finns risken för hjärtstopp i såväl våra städer som på vår landsbygd. Vi kunde alltså inte se att luftföroreningarna på landsbygden var mindre giftiga. Vår forskning visar att EU:s nuvarande gränsvärden behöver skärpas för att kunna skydda mot risken för hjärtstopp, säger Petter Ljungman, överläkare hjärtkliniken Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet Danderyds sjukhus.

Satellitdata som visar dagliga luftföroreningar
Till sin hjälp hade forskarna en ny maskininlärningsmetod som studerade satellitdata dagligen. Metoden skattade dagligen luftföroreningshalter i hela Sverige och i storstäder. Forskarna studerade 30 000 inrapporterade fall av hjärtstopp som ägt rum under en tioårsperiod och jämförde dödstalen med dagliga medelnivåer av de svenska luftföroreningarna. Luftföroreningsnivåer strax innan hjärtstoppet jämfördes med andra kontrollperioder.
–Resultaten visade att ökning av luftföroreningar under ett par dagar ökade risken för ett efterföljande plötsligt hjärtstopp. Och risken sågs hos både män och kvinnor, yngre och äldre och de som bor mitt i storstäder eller på landsbygden, säger Petter Ljungman, hjärtläkare Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet Danderyds sjukhus.

Även om risken för hjärtstopp är relativt liten för den enskilde individen så har det visat sig att luftföroreningar har stor påverkan på folkhälsan. Hela befolkningen exponeras dagligen för luftföroreningar och den enskilda människan har liten eller ingen möjlighet att påverka den personliga exponeringen.
– Nu gäller det att beslutsfattare tar till sig vår svenska långtidsstudie som pågått i tio år och som ger ett tydligt stöd för att vi behöver en starkare lagstiftning för att skydda vår befolkning, säger Petter Ljungman, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet Danderyds sjukhus.

Studiefakta och EU-info

• Forskningsresultaten baseras på 30 000 fall av hjärtstopp i Sverige som inrapporterats av sjukvårdspersonal till svenska hjärt-lungräddningsregistret under perioden 2009–2019. Forskningen har analyserats i fyra år och resultatet blev klart hösten 2023.
• Metoden bygger på avancerad maskininlärning som dagligen skattar medelnivåer av luftföroreningar i ett 1x1 km stort rutnät över Sverige. Det görs genom att väga samman information från satellitmätningar, källor till luftföroreningar, meteorologiska faktorer och uppmätta nivåer av luftföroreningar från mätstationer.
• Luftföroreningar är en av de främsta riskfaktorerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och Nordamerika. I Sverige drabbas ca 6 000 människor årligen av plötsligt hjärtstopp och bara 1 av 10 överlever.
• Som en del av nollföroreningsambitionen i den europeiska gröna given har Europaparlamentet föreslagit strängare luftkvalitetsnormer innan 2030 och mål för begränsningar av partikelföroreningar. Partikelföroreningar (även kallade partiklar eller PM2,5) är uppkallade efter sin diameter (2,5 mikrometer) och är mindre än ett hårstrå.
• Partiklar som organiska kemikalier, damm, sot och metaller kan ta sig in i blodet genom andningsorganen. Långvarig exponering kan leda till luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar kan vara dödliga för personer i riskgrupper samt leda till cancer. Enligt uppgifter från Europeiska miljöbyrån ledde sådana partiklar till att minst 238 000 människor i EU dog i förtid 2020.
• EU:s ministerråd beslutar om luftkvalitetsdirektivet i november.
• Källor: Europaparlamentet (www.europarl.europa.eu)

Presskontakt: Marianne Lagerbielke,
marianne.lagerbielke@regionstockholm.se
08-123 561 51