Pressmeddelande -
En av tio har långtidsbesvär åtta månader efter mild covid-19
Åtta månader efter konstaterade antikroppar mot covid-19 har fortfarande en av tio minst ett måttligt till allvarligt symptom som upplevs ha negativ påverkan på arbete, socialt liv eller i hemmet. Vanligaste långtidssymptomen är lukt- och smakbortfall samt trötthet. Det visar en delstudie från COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som nu publiceras i medicinska tidskriften JAMA.
Sedan våren 2020 pågår vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet COMMUNITY-studien, med huvudsyfte att studera immunitet efter covid-19. I studiens första fas, våren 2020, samlades prover in från 2 149 medarbetare vid Danderyds sjukhus, där cirka 19% visades ha antikroppar mot SARS-CoV-2. Studiedeltagarna har sedan dess, var fjärde månad, lämnat blodprov och svarat på enkätfrågor avseende långtidssymtom och dess påverkan på individens livskvalitet.
Vid den tredje uppföljningen av studiedeltagarna, i januari 2021, undersökte forskargruppen självrapporterad förekomst av långtidssymptom och dess påverkan på arbete, sociala sammanhang och hemmet hos gruppen som haft mild covid-19 minst 8 månader tidigare. Denna grupp bestod av 323 vårdanställda (83% kvinnor, medianålder 43 år) som insjuknat i covid-19 innan första provtagningen under april och maj 2020 och jämfördes med 1072 vårdanställda (86% kvinnor, medianålder 47 år) som inte haft covid-19 under hela studieperioden.
Resultaten visar att 26% av de som haft covid-19, jämfört med 9% i kontrollgruppen, har haft minst ett långtidsbesvär som varade i över 2 månader och att 11%, jämfört med 2% i kontrollgruppen, har haft minst ett långtidsbesvär med negativ påverkan på arbete, socialt liv eller i hemmet i över 8 månader. De vanligaste långtidsbesvären var lukt- och smakbortfall, trötthet och andningsbesvär.
− Vi har undersökt förekomsten av långtidsbesvär efter mild covid-19 i en relativt ung och frisk grupp yrkesarbetande individer, och ser att det framför allt är lukt- och smakbortfall som de rapporterar som långtidsbesvär. Trötthet och andningsbesvär är också vanligare i gruppen, men förekommer inte i lika hög utsträckning. Däremot ser vi inte någon ökad förekomst av kognitiva symptom som hjärntrötthet, minnes- och koncentrationsproblem eller kroppsliga besvär som muskel- och ledvärk, hjärtklappning eller långvarig feber, säger Charlotte Thålin, specialistläkare, med dr och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet.
− Trots mild covid-19 är det en relativt stor andel av studiedeltagarna som rapporterar långtidsbesvär med påverkan på livskvaliteten. Mot bakgrund av det anser vi att unga och friska, liksom övriga grupper i samhället, bör ha stor respekt för viruset som tycks kunna ge påtagligt nedsatt livskvalitet, även en lång tid efter infektionen, säger Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand vid projektet vid Karolinska Institutet.
COMMUNITY-studien fortsätter
Nu fortsätter COMMUNITY-studien och nästa provtagning sker i maj då en stor andel deltagare förväntas vara vaccinerade. Förutom att följa immuniteten och förekomst av återinfektion, planeras flera projekt gällande långtidscovid.
– Vi kommer bland annat att studera covid-19-associerat lukt- och smakbortfall närmare samt undersöka huruvida immunsystemet och autoantikroppar, alltså antikroppar riktade mot kroppens egna vävnader, spelar en roll vid långtidscovid, säger Charlotte Thålin.
Artikeln har genomgått referentgranskning (peer review) och publicerats som ett Research Letter i tidskriften JAMA.
Fakta om COMMUNITY-studien
- Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus (huvudman för studien), Karolinska Institutet, KTH, SciLifeLab, Uppsala universitet och Folkhälsomyndigheten.
- I forskargruppen ingår från Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet, specialistläkare med dr och ansvarig forskare Charlotte Thålin samt biträdande överläkare Sebastian Havervall (doktorand i projektet), från Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten docent Jonas Klingström, från KTH professorerna Sophia Hober och Peter Nilsson samt från Uppsala universitet docent och biträdande universitetslektor Sara Mangsbo och professor Mia Phillipson.
- Studien finansieras av Jonas and Christina af Jochnick Foundation, Leif Lundblad med familj, Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SciLifeLab, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, samt Atlas Copco.
Publikation: ”Symptoms and Functional Impairment Assessed 8 Months After Mild COVID-19 Among Health Care Workers”. Sebastian Havervall, Axel Rosell, Mia Phillipson, Sara M. Mangsbo, Peter Nilsson, Sophia Hober, Charlotte Thålin. JAMA: Journal of the American Medical Association, online 7 april 2021, doi: 10.1001/jama.2021.5612.
För mer information, kontakta:
Charlotte Thålin, specialistläkare, med dr och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet, charlotte.thalin@sll.se
Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand vid projektet vid Karolinska Institutet, sebastian.havervall@sll.se
Bernd Schmitz, presschef Danderyds sjukhus, 08-123 562 77, press.ds@sll.se
Ämnen
Regioner
Om Danderyds sjukhus
Danderyds sjukhus är ett av Sveriges största akutsjukhus och tillsammans med BB Stockholm norra Europas största förlossningsklinik. Sjukhuset grundades 1964 och bedriver universitetssjukvård fördelat på tolv verksamhetsområden och nio stödfunktioner. Årligen tar sjukhuset emot cirka 90 000 akutsökande, 420 000 besök i öppenvården och 49 000 i slutenvården samt genomför omkring 6 500 förlossningar. I samarbete med Karolinska Institutet (KIDS) bedriver Danderyds sjukhus utbildning och forskning kring de vanligaste folksjukdomarna tar årligen emot drygt 2 000 studenter från drygt 100 olika lärosäten i ett 30-tal olika utbildningsprogram. Danderyds Sjukhus AB är ett helägt bolag inom Region Stockholm och har cirka 4 300 medarbetare. Mer information finns på ds.se samt ki.se/kids.
Om Karolinska Institutet
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.