Pressmeddelande -
En dos av Astra Zenecas vaccin efter naturlig infektion ger lika höga eller högre nivåer av antikroppar som två doser mRNA-vaccin
En dos av Astra Zenecas Vaxzevria ger lika höga nivåer av antikroppar som två doser av Pfizer-BioNTechs Comirnaty vaccin om man tidigare har haft covid-19. Det starka svaret ses även hos individer som var infekterade med SARS-CoV-2 för upp till ett år sedan. Det visar en delstudie från COMMUNITY-studien som undersöker immunitet efter covid-19.
Sedan våren 2020 pågår vid Danderyds sjukhus COMMUNITY-studien, vars huvudsyfte är att studera immunitet efter covid-19. Våren 2020 samlades prover in från 2 149 medarbetare, där cirka 19 procent visades ha antikroppar mot SARS-CoV-2. Studiedeltagarna och deras immunsvar har sedan följts upp var fjärde månad.
Under våren 2021 har en stor andel av studiedeltagarna vaccinerats mot covid-19. En del av deltagarna har vaccinerats med Pfizer-BioNTechs mRNA-vaccin Comirnaty och en del av deltagarna har vaccinerats med Astra Zenecas vaccin Vaxzevria. Nu ser man i studien att deltagare som tidigare haft covid-19 får ett lika högt eller till och med högre antikroppssvar efter en dos Astra Zenecas Vaxzevria som deltagare som har fått två doser Pfizer-BioNTechs Comirnaty. Forskarna har också undersökt antikropparnas förmåga att neutralisera både den vanliga SARS-CoV-2 stammen och de nya virusvarianterna som upptäcktes i Storbritannien, Sydafrika och Brasilien.
− I studier har man sett att mRNA-vaccin ger ett snabbt och starkt immunsvar hos individer som tidigare har haft covid-19. Detta är förväntat eftersom en naturlig infektion fungerar som en så kallad primer och vaccinationen som en booster för immunförsvaret. Det har hittills inte funnits någon data på hur en dos av AstraZenecas vaccin påverkar immunsvaret efter en genomgången infektion. Våra resultat visar nu att en dos av Astras Zenecas vaccin till personer som tidigare varit infekterade ger ett starkt antikroppssvar mot den vanliga SARS-CoV-2 varianten – men också mot virusvarianterna av särskild betydelse som först påvisades i Storbritannien, Sydafrika och Brasilien, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet och tillägger:
− Antikroppsnivåerna som ses hos de personer som först haft covid-19 och därefter vaccinerats med en dos av AstraZenecas Vaxzevira är lika höga eller högre mot alla varianter vi testat. Detta gällde också deltagare som haft covid-19 för ett år sedan. Det talar för att det kan räcka med en vaccindos om man tidigare har haft covid-19, även om det har gått en lång tid sedan infektionen.
− Det här är mycket positivt att vi ser ett så fint antikroppssvar också mot de nya varianterna efter vaccination med Astra Zenecas vaccin för de som har haft covid-19 i denna grupp. Hur långvarigt skyddet är går inte att säga för något av vaccinerna men antikroppsnivåerna är mycket höga, så det finns absolut skäl att anta att en AstraZeneca-dos efter naturlig infektion ger ett långvarigt skydd även om skyddseffekten behöver utvärderas i större uppföljningar, säger Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand i projektet vid Karolinska Institutet.
COMMUNITY-studien fortsätter
Nu fortsätter COMMUNITY-studien och just nu pågår ett-års uppföljningen av studiedeltagarna. Förutom att följa immuniteten och förekomst av återinfektion studeras långtidseffekter efter covid-19, så kallat långtidscovid.
Fakta om COMMUNITY-studien
- Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus (huvudman för studien), Karolinska Institutet, KTH, SciLifeLab, Uppsala Universitet och Folkhälsomyndigheten.
- I forskargruppen ingår från Danderyds sjukhus specialistläkare och ansvarig forskare Charlotte Thålin samt doktoranderna biträdande överläkare Sebastian Havervall och specialistläkare Ulrika Marking, från KTH professorerna Sophia Hober och Peter Nilsson, från Uppsala Universitet docent och biträdande universitetslektor Sara Mangsbo, professor Mia Phillipson och forskare Mikael Åberg samt från Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten docent Jonas Klingström och Ph.D. Kim Blom.
- Studien finansieras av Jonas and Christina af Jochnick Foundation, Leif Lundblad med familj, Region Stockholm, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SciLifeLab, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, samt Atlas Copco.
Publikation
Resultaten har ännu inte genomgått peer review. I väntan på granskning är artikeln publicerad på preprintservern medRxiv https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2021.05.08.21256866v1
För mer information, kontakta:
Charlotte Thålin, specialistläkare, med dr och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet, charlotte.thalin@sll.se
Sebastian Havervall, biträdande överläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand i projektet vid Karolinska Institutet, sebastian.havervall@sll.se
Bernd Schmitz, presschef Danderyds sjukhus, 08-123 599 83, press.ds@sll.se
Ämnen
Regioner
Danderyds sjukhus är ett av Sveriges största akutsjukhus och tillsammans med BB Stockholm norra Europas största förlossningsklinik. Sjukhuset grundades 1964 och bedriver universitetssjukvård fördelat på tolv verksamhetsområden och nio stödfunktioner. Årligen tar sjukhuset emot cirka 90 000 akutsökande, 420 000 besök i öppenvården och 49 000 i slutenvården samt genomför omkring 6 500 förlossningar. I samarbete med Karolinska Institutet (KIDS) bedriver Danderyds sjukhus utbildning och forskning kring de vanligaste folksjukdomarna tar årligen emot drygt 2 000 studenter från drygt 100 olika lärosäten i ett 30-tal olika utbildningsprogram. Danderyds Sjukhus AB är ett helägt bolag inom Region Stockholm och har cirka 4 300 medarbetare. Mer information finns på ds.se samt ki.se/kids.