Pressmeddelande -
Luftvägsantikroppar ger ett varaktigt skydd mot SARS-CoV-2
Höga nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. SARS-CoV-2-infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publiceras i The Lancet Infectious Diseases, väcker ytterligare förhoppningar om att det kan finnas förutsättningar att få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.
COMMUNITY-studien inleddes våren 2020 med regelbunden provinsamling från 2 149 medarbetare vid Danderyds sjukhus. I början av 2022 genomfördes en studie där 338 medarbetare som fått tre doser vaccin regelbundet screenades för SARS-CoV-2-infektion. Efter tre doser vaccin, när screeningen inleddes, hade majoriteten höga nivåer av antikroppar i blodet men endast drygt hälften (62%) hade mätbara antikroppar i luftvägarna. De med högst antikroppsnivåer i luftvägarna hade en halverad risk att bli smittade av omikron. Forskargruppen har nu följt samma individer under året, och ser att skyddet håller i sig i minst åtta månader.
Bland de studiedeltagare som fick omikroninfektion under förra vinterns screeningstudie fick majoriteten en fyrtiofaldig ökning av antikroppar i luftvägarna, även efter mild infektion. De nya resultaten visar att dessa antikroppar generellt har en god hållbarhet, då de flesta av studiedeltagarna sju månader senare fortfarande uppvisar antikroppsnivåer över den nivå som initialt innebar skydd mot infektion. Dessutom visas att de som infekterats med de tidiga omikronvarianterna i början av 2022 löpte en nära 90% lägre risk att senare infekteras med omikronvarianten BA.5.
– Antikroppar i blodet skyddar mot svår sjukdom, men ska vi skydda oss mot infektion, smittspridning och utvecklingen av nya virusvarianter behöver vi få upp immunsvaret till luftvägarna, där vi möter viruset, säger Charlotte Thålin, bitr. överläkare, docent, och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien. Det får vi inte av nuvarande vaccin, som ges via en muskel. Kanske kan man med framtida nasala vaccin generera ett immunsvar i luftvägarna, likt det vi ser efter infektion, och på så sätt bromsa pandemin.
– Resultaten visar att det går att väcka skyddande och varaktiga nivåer av antikroppar i nässlemhinnan, och att antalet exponeringar för viruset påverkar hur starkt svaret är. Det är i sig inte förvånande, men viktigt att kartlägga till exempel inför framtagandet av nasala vaccin, säger Ulrika Marking, biträdande överläkare och doktorand i studien.
Forskargruppen har även undersökt hur nivåerna av antikroppar i nässlemhinna påverkas av upprepade SARS-CoV-2-infektioner och det framkommer i studien att de som haft covid-19 tidigare fick ett starkare antikroppssvar efter en genombrottsinfektion med omikron.
Fakta om COMMUNITY-studien
- COMMUNITY-studien fortsätter med regelbundna provtagningar och följer immunsvaret efter upprepade SARS-CoV-2-infektioner och vaccinationer.
- Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Folkhälsomyndigheten, KTH och SciLifeLab.
- Forskningen har finansierats av Jonas and Christina af Jochnick Foundation, Region Stockholm, Folkhälsomyndigheten, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Leif Lundblad med familj, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Bill and Melinda Gates Foundation, Karolinska Institutet och SciLifeLab.
För mer information, vänligen kontakta:
Charlotte Thålin, biträdande överläkare, docent, och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, charlotte.thalin@ki.se
Marianne Lagerbielke, pressansvarig COMMUNITY-studien, Danderyds sjukhus,
08-123 561 51 marianne.lagerbielke@regionstockholm.se
Publikation
“7-month duration of SARS-CoV-2 mucosal immunoglobulin-A responses and protection”. Ulrika Marking, Oscar Bladh, Sebastian Havervall, Julia Svensson, Nina Greilert-Norin, Katherina Aguilera, Martha Kihlgren, Ann-Cristin Salomonsson, Maja Månsson, Radiosa Gallini, Cecilia Kriegholm, Philip Bacchus, Sophia Hober, Max Gordon, Kim Blom, Anna Smed-Sörensen, Mikael Åberg, Jonas Klingström, Charlotte Thålin. The Lancet Infectious Diseases, correspondence, online January 12 2023, doi: https://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(22)00834-9/fulltext
Ämnen
Regioner
Om Danderyds sjukhus
Danderyds sjukhus är ett av Sveriges största akutsjukhus och bedriver universitetssjukvård fördelat på tolv verksamhetsområden. Årligen tar sjukhuset emot cirka 90 000 akutsökande, 429 000 besök i öppenvården och 50 000 i slutenvården samt genomför 6 300 förlossningar. I samarbete med Karolinska Institutet (KIDS) bedrivs utbildning och forskning kring de vanligaste folksjukdomarna. Årligen välkomnas drygt 2 000 studenter från drygt 100 olika lärosäten i ett 30-tal olika utbildningsprogram. Sjukhuset grundades 1922 som Stockholms läns centrallasarett i Mörby och namnändrades 1964 till Danderyds sjukhus. Danderyds Sjukhus AB är ett helägt bolag inom Region Stockholm och har cirka 4 500 medarbetare. Mer information finns på ds.se samt ki.se/kids.