Ministerbesök under temat Utmattningssyndrom

God prognos för utmattningssyndrom vid rätt behandling

Den 5 december var Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson på besök hos StressRehab på Danderyds sjukhus. Syftet var att ge en bild av den växande patientgruppen med utmattningssyndrom och vilken behandling som krävs för att de ska kunna återgå i arbete.
Foto: Carin Wesström

- Regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att genomföra en analys av hur sjukförsäkringens regelverk fungerar för personer som är sjukfrånvarande i psykiska diagnoser inkluderande stressrelaterad psykisk ohälsa. Med anledning av det bjöd vi in Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson till dialog med oss på StressRehab vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus, berättar sektionschef Helena Wernegren.

Med på besöket var även Johan Wennström, politiskt sakkunnig och Erik Magni, pressekreterare. Från StressRehab var psykolog Sara Burlin Pellbäck, överläkare Lena Rådberg och arbetsterapeut Kerstin Eklöf med förutom sektionschefen Helena Wernegren.

Synkade insatser från vård, arbetsgivare och försäkringskassa krävs

- Vi beskrev bland annat hur man blir sjuk av långvarig stress och hur vi arbetar med rehabilitering av dessa patienter. Vi visade också att prognosen är god för att patienterna ska kunna återgå i arbete, om det görs på rätt sätt och i lagom takt, säger Helena Wernegren.
- Förutom rehabilitering behövs rätt stöd från Försäkringskassa och Arbetsgivare/Arbetsförmedling i kombination med arbetsträning och gradvis arbetsåtergång. Oftast med hjälp av våra arbetsterapeuter, för att försäkra oss om att återgången blir gradvis och med schemalagd återhämtning.

Ulf Kristersson visade stort intresse och ställde många frågor. Han fick även möjlighet att prata med en patient som var närvarande under mötet.

Hur kan utmattningssyndrom förebyggas

Ulf Kristersson reagerade bland annat på risken att få fel behandling vid felaktig diagnos, eftersom patienterna ofta söker för kroppsliga symtom och uppfattas som deprimerade. Att det är viktigt att patienten får träffa en läkare som känner igen symtomen. Dessutom visade ministern stort intresse för hur man kan förebygga utmattningssyndrom.
Ett svar på den frågan är att fördelningen av arbetsuppgifter på en arbetsplats kan fungera bättre.
- Eftersom det oftast är högpresterande, engagerade medarbetare som drabbas av utmattningssyndrom är det vanligt att chefen lägger på ytterligare arbetsuppgifter på den som redan har mycket i tron att ”då blir det gjort”, berättar enhetschef Sara Burlin Pellbäck.

- Vi vet att det är människor med hög arbetskapacitet som drabbas i större utsträckning, eftersom de är vana vid att bortse från kroppens signaler på behov av återhämtning.

Återhämtning och gränser är viktigt

På StressRehab är runt 8 av 10 patienter kvinnor.
- De här högpresterande kvinnorna behöver återhämtning – på riktigt – menar Sara Burlin Pellbäck. Det är svårt, om inte omöjligt, att få en engagerad person att vara mindre engagerad. Därför är det så viktigt att hon avsätter tid för återhämtning mellan alla hennes åtaganden. En intressant aspekt i sammanhanget är att när kvinnor går hem till familjen efter jobbet ökar stresshormonet kortisol, men när män går hem efter jobbet minskar det. Så borde det vara för båda könen.

- Det är viktigt att vi kan åstadkomma en bestående beteendeförändring under rehabiliteringen, säger Sara Burlin Pellbäck. Till exempel att patienterna lär sig sätta gränser.

Korta fakta

• Patienter kommer till stressrehabiliteringen på Danderyds sjukhus via remiss från primärvården eller företagshälsovården.
• Många av dessa patienter har inte själva sett några symtom innan sjukdomen bröt ut. ”Varför förstod jag inte” är en vanlig kommentar.
• Under tiden de behandlas här är de oftast helt sjukskrivna.
• Behandlingen går i princip ut på kognitiv beteendeterapi (KBT), Basal Kroppskännedom och Mindfulness-program.
• Diagnosen är utmattningssyndrom med eller utan depression. Återgång till arbetet bör ske successivt med 25 procent i taget, med stabilisering på varje nivå.
• De flesta arbetsgivare är mycket samarbetsvilliga då det oftast handlar om högpresterande nyckelpersoner som man gärna vill ha tillbaka i arbete.
• 80 procent av patienterna från StressRehab återgår till arbete, flertalet till sin tidigare tjänst men då med behov av anpassning initialt.

Beskrivning av utmattningssyndrom

Det är en diagnos som ställs när en person under lång tid varit utsatt för påfrestningar utan möjlighet till regelbunden återhämtning. Detta ger en störning i stresshormonregleringen som i sin tur ger symtombilden. Personen klarar inte längre att kompensera för de extraordinära ansträngningar som gjorts. Personen upplever ofta en extrem trötthet, sömnstörning, yrsel, värk i kroppen och kognitiva svårigheter som minnes- och koncentrationssvårigheter. Även nedstämdhet och känslomässig obalans är vanligt. En del personer insjuknar akut medan andra gradvis tappar kraft och mister känslan av meningsfullhet. För många är de vardagliga sysslorna och arbetsuppgifterna helt övermäktiga.