Pressmeddelande -
Ny japansk operationsmetod mot tjocktarmscancer
Sedan mitten av april opererar japanen Richard Ohya patienter på Danderyds sjukhus. Hittills har 35 patienter befriats från tidiga tumörer i tjocktarmen på ett skonsamt icke-kirurgiskt sätt, som gör det möjligt för patienten att gå hem friskförklarad samma dag.
I bild ses kirurgerna Richard Ohya (tv) och Richard Marsk. Foto: Johan Adelgren
Under två år ska den framstående japanske specialisten Richard Ohya lära ut ESD, Endoskopisk Submukosal Dissektion, på Danderyds sjukhus. Syftet är att införa den tekniskt svåra metoden på ett säkert sätt.
Screening i hela Sverige
Cancer i tjocktarmen är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. När screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer införs i hela Sverige, kommer fler patienter med cancer i ett tidigt stadium eller förstadier till cancer att hittas och behöva behandlas.
- Med den nya metoden ESD kommer vi att kunna ta hand om de ökade antalen fall på ett minimalinvasivt och skonsamt sätt, säger biträdande överläkare Richard Marsk, kirurgen som bjöd in Richard Ohya till Danderyds sjukhus.
– Metoden kan dock inte användas på alla tumörer i tjocktarmen, t ex då tumörer växt in i tarmens muskel, men på mindre och större ytliga cancrar och på förstadier till cancer är det ett mycket patientvänligt alternativ, påpekar han.
Effektivt ingrepp utan kirurgi
– Den vanligaste behandlingen i Sverige, när man hittat större ytliga cancrar eller förstadier, har varit en operation där en del av tarmen tas bort endera genom öppen kirurgi eller titthålskirurgi, förklarar Richard Marsk. Det är ett onödigt stort ingrepp då ytlig cancer aldrig är spridd till lymfkörtlar eller andra organ. Det andra alternativet har varit att ta bort tumören i små bitar med hjälp av ett endoskop. Då undviker man visserligen kirurgi men det är svårare att bedöma om hela tumören är borttagen och hur djupt tumören växer, något som är viktigt för att bestämma om ytterligare behandling krävs.
– Med den nya metoden kan vi ta bort även stora ytliga förändringar i ett enda stycke vilket bland annat minskar risken för att tumören kommer tillbaka. Det sår som blir i tarmen läker själv på ett par veckor. Patienten kan äta som vanligt under läkningen.
Patienten är vaken och inte bedövad
- Patienten är vaken under hela ingreppet och ingen bedövning behövs. Om allt förlöper väl får patienten gå hem samma dag. Patienten får inga särskilda restriktioner efter operationen utan kan leva som vanligt, förklarar Richard Marsk som förutom kollegerna Klas Pekkari och Björn Törnqvist är de tre första kirurgerna på Danderyds sjukhus som inledningsvis får sakkunnig ledning och undervisning av Richard Ohya.
– Genom Richard Ohya får vi ett gyllene tillfälle att lära oss tekniken för att sedan själva kunna lära ut den vidare och hjälpa ännu fler patienter.
Så går operationen till
Operationen görs på sjukhusets endoskopicentrum.
– Metoden går kortfattat ut på att kirurgen via ett endoskop, sprutar in en vätska under själva tumören för att ”lyfta upp den” från tarmväggens muskellager. När tumören lyfts upp skär kirurgen bort den från tarmens muskellager med en liten el-kniv (1.5 mm lång). Här måste man vara mycket varsam eftersom tarmväggen endast är cirka en och en halv millimeter tjock och risken finns att man kan skära hål på tarmväggen.
I Japan sedan 90-talet
– Metoden har funnits i Japan sedan 2000-talet där den framför allt har använts för att ta bort tidiga tumörer i magsäck eller matstrupe, som är mer ovanliga tumörer hos oss i Sverige, fortsätter Richard Marsk. Men i takt med att tumörer i tjocktarmen blev vanliga även i Japan, började metoden användas även för att ta bort tumörer i tjocktarmen 2006.
- Jag var själv i Japan under 2011 för att studera tekniken och efter det började vi även använda oss av metoden i liten skala på Danderyds Sjukhus. Men vi behöver bli duktigare. Att metoden inte använts tidigare i större omfattning i väst beror på att den ansetts vara svår att lära sig, vilket hindrat en större spridning.
- Korta fakta
- Danderyds sjukhus är inte ensamma i Sverige om att utföra den här typen av operationer i tjocktarmen. På SUS Malmö gör man det sedan 2011 och fram till nu har man gjort över 100 ingrepp. Även Ersta sjukhus i Stockholm använder metoden i mindre skala.
- Richard Ohya lär ut metoden till andra kirurger på sjukhuset. I dagsläget är tre kirurger under upplärning av dr Ohya.
- I år beräknas 80 patienter bli opererade med den nya metoden på DS. I framtiden runt 150 per år.
- Metoden fungerar på ytliga tumörer och förstadier till cancer.
- Cancer i tjocktarmen är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige.
.
Fördelar jämfört med traditionell kirurgi vid operationer av tjocktarmscancer
- Tidigare har ingreppen oftast skett kirurgiskt, antingen som laparoskopi (titthålskirurgi) eller öppen kirurgi där hela bålen öppnas. Med den nya metoden går man in med ett endoskop i ändtarmen. Ingen bedövning behövs och patienten, som är vaken under ingreppet, kan vanligtvis gå hem samma dag.
- Det innebär betydligt mindre risk för komplikationer. De infektionsproblem som ses efter vanlig kirurgi undviks helt och patienten har i princip inga smärtor. Med den nya metoden är mortaliteten (dödligheten) mycket låg.
- Vårdtiden minskar från ca 4 dagar vid kirurgi till mindre än 1 dag med den nya metoden.
- Snabbare återhämtning för patienten som ofta blir friskförklarad direkt efter ingreppet.
35 operationer på 2,5 månad
- Av dessa opererades tio patineter på grund av cancer i ändtarmen, berättar Johanna Albert, verksamhetschef på Kirurg- och urologkliniken på Danderyds sjukhus.
- Om vi inte hade haft tillgång till den här nya tekniken hade ingreppen på sex av dessa patienter varit betydligt mer omfattande och inneburit att hela ändtarmen tas bort. Konsekvensen av det hade varit att patienten, förutom smärtan och högre risk för komplikationer, blivit tvungen till stomi (”påse på magen”) för resten av sitt liv.
Ämnen
Regioner
Danderyds sjukhus är norra Stockholms akutsjukhus med cirka 3 700 medarbetare. Hos oss får du vård som präglas av kvalitet och omtanke. I vårt uppdrag ingår även utbildning, klinisk forskning och utveckling, bland annat i samarbete med Karolinska Institutet. Läs mer om oss på www.ds.se.