Ny metod ger säkrare resultat för prostatacancer

Den nya metoden förbättrar inte bara diagnostiken, den bidrar även till ökad patientsäkerhet. Den som drabbas av prostatacancer får snabbt en diagnos och behandling, och den som har ofarliga förändringar som inte behöver behandlas slipper både oro och onödiga ingrepp.

- Det här är en stor studie som kommer att gynna våra patienter inom en snar framtid, säger ansvarig forskare Tobias Nordström.

Det handlar om ett forskningsprojekt som heter STHLM3-MR och drivs av Tobias Nordström, överläkare inom Kirurg- och Urologkliniken vid Danderyds sjukhus. Målet med projektet är att utveckla och utvärdera bättre metoder för att upptäcka och diagnosticera prostatacancer.

Under två år (2019-2020) bjuder projektet in 60 000 män i åldern 50–74 år för att studera risken för prostatacancer med hjälp av en ny metod som är skonsammare och mer precis för deltagarna än det traditionella sättet att diagnosticera prostatacancer.

– Det är väldigt spännande att arbeta med ett projekt som ligger så nära den kliniska verksamheten. Det här är en stor studie som ger mycket värdefull kunskap och som kommer att gynna våra patienter inom en snar framtid, säger Tobias Nordström.

Magnetkamera ger exakta resultat

STHLM3-MR studerar om blodprovet ”Stockholm3”, i kombination med magnetkamera-undersökning (MR) innan vävnadsprovtagning, kan vara ett bättre sätt att upptäcka prostatacancer. Blodprovet utvecklades inom projektet i ett tidigare skede och har använts framgångsrikt under flera år.

– Traditionellt tas vävnadsprover med ultraljudsvägledning, men en undersökning med magnetkamera visar exakt var eventuella cellförändringar i prostatan finns, vilket gör att man kan ta riktade vävnadsprov därifrån. Det ger mer representativa resultat, men det är också skonsammare för patienten. I framtiden kan det bli så att vi inte behöver genomföra vävnadsprovtagning hos patienter som gjort en magnetröntgen och den inte på några förändringar, säger Tobias Nordström.

Patientsäkerhet och riktade insatser

Den nya metoden syftar till att göra vården bättre bland annat genom förbättrad diagnostik, men även bidra till ökad patientsäkerhet. Den som drabbas av prostatacancer ska snabbt få diagnos och behandling, och den som har ofarliga förändringar som inte behöver behandlas ska slippa både oro och onödiga ingrepp.

Under året ska STHLM3-MR-metoden jämföras med den traditionella, och resultatet ska svara på om man kan öka möjligheten att upptäcka behandlingskrävande cancer samtidigt som färre män behöver genomgå undersökningar.

– Det handlar helt enkelt om att vi ska bli bättre på att erbjuda rätt män rätt undersökning och behandling. Förhoppningen är att vi i inom något år har så mycket kunskap om den nya metoden att Socialstyrelsen kan fatta ett beslut kring hur en organiserad prostatacancertestning kan utformas, säger Tobias Nordström.

Cancerfonden beslutade i november 2019 om att stödja Tobias Nordströms forskning om förbättrad diagnostik och behandling av prostatacancer med 800 000 SEK/år i tre år. Projektet är resultatet av ett samarbete mellan flera kliniker inom Region Stockholm. Forskningen genomförs vid Institutet för kliniska vetenskaper vid Danderyds sjukhus och institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik vid Karolinska Institutet. 

Därför finns ett behov av bättre undersökningsmetoder

Prostatacancer är den främsta orsaken till cancerdöd bland män i Sverige. I Sverige drabbas årligen omkring 10 000 män av prostatacancer och cirka fem procent av män avlider av prostatacancer. Ungefär två tredjedelar av män över 50 år i Stockholmsregionen har tagit blodprovet PSA för att se om de har, eller har ökad risk att drabbas av prostatacancer.

Men det traditionella PSA-provet är ett ”trubbigt verktyg” som kan missa behandlingskrävande cancer, men det kan också bidra till överdiagnosticering och onödig vård av ofarliga cellförändringar. Män som har ett förhöjt PSA-prov genomgår vävnadsprov på flera, förbestämda ställen i prostatan, oavsett var cellförändringarna finns. Detta medför både obehag och risk för infektioner och blödning efteråt.

Mot bakgrund av denna problematik startade STHLM3-projektet 2012, vars syfte är att förbättra metoder för att upptäcka och diagnosticera prostatacancer.

Inom projektet har ett nytt blodprov ”Stockholm3” utvecklats. Det upptäcker minst lika många män med behandlingskrävande cancer, samtidigt som det minskar antalet genomförda vävnadsprover och minskar risken att upptäcka små, ofarliga förändringar.

STHLM3-MR är en utveckling av det tidigare arbetet och kombinerar Stockholm3 med undersökning av prostatan med magnetkamera som har god förmåga att avbilda tumörer i prostatan. Resultatet från MR-undersökningen visar var i prostatan ett vävnadsprov bör tas. Hos cirka en tredjedel av patienterna indikerar inte MR något område med cellförändringar och onödig vävnadsprovtagning kan då undvikas.

Inom STHLM3-projektet har man även utvecklat ett verktyg som genom artificiell intelligens (AI) som kan hjälpa patologen att tolka svar från vävnadsprovtagning. AI-metoden kan i princip felfritt avgöra om ett vävnadsprov innehåller cancer eller inte, samt uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin. Detta ger patologen mer tid att fokusera på de svårdiagnostiserade fallen. Läs mer om det verktyget här.

Vid frågor kontakta:

Tobias Nordström, ansvarig forskare
Överläkare, Med Dr Kirurg- och Urologkliniken
Danderyds Sjukhus
Mobil: 070-5391791