Nyhet -
Stillasittande lika farligt som rökning
Idag är det Internationella diabetesdagen. Därför publicerar vi en artikel från vårt Hjärt- Njur- och Diabetes-symposium där professor Maj-Lis Hellenius bl a talade om att svenskarna motionerar mest i Europa men att det samtidigt är vi som sitter mest. Stillasittande ökar bl a risken för diabetes typ 2.
En omfattande europeisk undersökning (28 000 intervjuade) visar att svenskarna motionerar mest i Europa men samtidigt är det vi som sitter mest. Det berättade professorn och livsstilsforskaren Maj-Lis Hellenius på årets HND-symposium arrangerat av Danderyds sjukhus.
- Vi har aldrig varit i det läget förr och det är en livsfarlig utveckling, menade hon. Att sitta still för mycket har visat sig vara lika farligt för hälsan som att röka. I Sverige sitter vi enligt undersökningen i minst 8,5 timmar om dagen och hamnar med de siffrorna på en bottenplacering
47 stora studier visar att stillasittande, oaktat motionsvanor, ökar risken för fetma, diabetes typ 2, insjuknande och dödlighet i hjärt- kärlsjukdom och cancer.
Två eller tre motionspass i veckan kompenserar inte helt det dagliga stillasittandet, men det minskar riskfaktorn med cirka 30 procent.
Men rör man sig varje dag, genom att t ex ta en bensträckare var tjugonde minut, minskar både blodsocker och insulin och även blodtrycket blir lite lägre. Effekten kommer snabbt och lätt.
Det visar en amerikansk studie (US National Health and Nutrition Survey) av stillasittande hos 4 757 vuxna kvinnor och män. Studien, som gjordes med hjälp av en så kallad accelerometer, visade att de som dagligen regelbundet tog en bensträckare hade fyra centimeter mindre midjemått, bättre blodfetter, lägre inflammationspåslag och bättre sockerbalans. Man upptäckte också att det räckte med bara en kortare bensträckare varje halvtimme för att få den goda effekten, informerade Maj-Lis Hellenius. Det finns även långtidsstudier som visar att genom att stå upp och arbeta så påverkas den totala dödligheten positivt.
Livsstilsfaktorer är avgörande
Livsstilens betydelse för vår hälsa kan med andra ord aldrig underskattas, hit hör också vad vi äter.
I toppen bland välkända riskfaktorer för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer är samtliga livsstilsfaktorer. Sambandet bevisas bl a i tre svenska undersökningar.
Under sex år följdes drygt 24 000 svenska kvinnor mellan 48-83 år. Den visade att bland de kvinnor som åt mycket frukt och grönt och rörde sig mycket minskade risken för hjärtinfarkt med 92 procent. Det var dock bara fem procent av kvinnorna som levde så hälsosamt.
I en annan undersökning följdes 20 721 män mellan 45-79 år mellan åren 1997-2009. Hos de män som var fysiskt aktiva, måttliga med alkohol, icke rökare, hade bra matvanor och saknade bukfetma minskade risken med 79 procent. Här uppfyllde endast 1 procent samtliga kriterier.
En annan svensk enkät i Stockholms län som omfattade var tredje 60-åring visade på liknande resultat. Vid uppföljning 11 år senare framkom att hos de som levde väldigt hälsosamt hade 75 procent av männen och 65 procent av kvinnorna lägre risk för både hjärtdöd och annan dödlighet.
Viktigt äta rätt
- Medelhavsmat med mycket grönsaker och frukt, olivolja och nötter är fortfarande högaktuell, menade Maj-Lis Hellenius.
En stor metaanalys med 1 500 000 deltagare visar att de som åt medelhavskost levde längre, hade minskad risk för hjärt- kärlsjukdom, cancer, Parkinssons sjukdom och Alzheimer. Sju nya studier visar på samma resultat. Nya rön visar också att vi kan öka vår fysiska prestationsförmåga om vi äter nitratrika grönsaker som spenat, rödbetor, ruccolasallad och rädisor.
Samtliga har även en blodtryckssänkande effekt, minskar risken för blodproppar och motverkar bukfetma. Men bara två av tio svenskar äter rekommenderade 500 gram grönsaker och frukt per dag.
Var inte rädd för fett, men välj rätt sort
Maj Lis Hellenius är inte är någon förespråkare av den så kallade LCHF-dieten, med mycket animaliskt fett och protein men med lite kolhydrater, där hon säger att nyare studier av lågkolhydratkost visar på ökade hälsorisker. Vilken typ av fett man stoppar i sig har också stor betydelse för hälsan, inte bara när det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
- Var inte rädd för vare sig kolhydrater eller fett, men välj rätt sort! Tester visar att fleromättade fetter, som bland annat finns i fisk, minskar risken för försämrad kognition och demens. Det gamla talesättet att man blir klok om man äter fisk håller med andra ord än, sade professorn under symposiet.
Fettet har också betydelse för vår fysiska förmåga. I en studie från Uppsala, den så kallade muffinsundersökningen, fick 39 unga vuxna under sju veckor äta endera muffins bakade på smör eller muffins bakade på rapsolja. I den grupp som fick äta muffins bakade på rapsolja ökade muskelmassan. Båda grupperna gick dock upp i vikt. Även om man äter fleromättat fett kan man inte äta hur mycket fett som helst.
Nationellt HND-symposium oktober 2015
Världsledande forskare föreläste under HND-symposiet om hjärt- njur- och diabetessjukdom (HND) och behovet av personcentrerad vård för patienter som har två eller tre av dessa diagnoser. Läs mer här!
