Kvinnor med hypertoni får sämre behandling än män

En ny stor studie visar att kvinnor som behandlas för hypertoni inte når målblodtrycket i lika stor utsträckning som män gör.
- Och det beror inte på att kvinnor är mindre följsamma till den rekommenderade behandlingen, säger professor Thomas Kahan från Danderyds sjukhus. De är intressant nog mer följsamma än männen.

En grupp forskare har samlat fakta från 75 000 patienter inom primärvården i Stockholmsområdet och Skaraborg, som kontrolleras hos allmänläkaren för hypertoni, dvs högt blodtryck. Förutom att man sett att behandlingarna bara når målvärden hos 1/3 av patienterna, har man upptäckt skillnader mellan könen.
- Målvärdet vid behandling är 140/90 mm Hg, informerar Thomas Kahan. I studien kan vi dock se att kvinnor som får behandling inte kommer ner i de värdena i lika hög grad som männen gör. Kvinnor ligger några millimeter högre i blodtryck, och vi vill utforska varför det är så.

Män får nytt, kvinnor får gammalt

Studien visar att kvinnor i större utsträckning får mer av de ”gamla” traditionella läkemedlen som betablockerare och diuretika, jämfört med män som får mer nya blodtrycksmedel som ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare och kalciumblockerare.
- Det finns olika teorier om varför det är så här, säger Thomas Kahan. Det kan vara så att läkaren godtar ett lite högre blodtryck hos kvinnor jämfört med män, eftersom kvinnor anses ha lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. En annan hypotes är att kvinnor har större behov av diuretika, dvs vätskedrivande medel, eftersom svullna ben drabbar kvinnor i högre grad än män.

Viktigt att följa läkarens rekommendation

Forskarna har tittat på många parametrar, för att se om det finns samband. När det gäller adherence, dvs i vilken mån patienten följer läkarens rekommendation, har man sett att kvinnor är mer följsamma än män, och ändå uppvisar de sämre värden.
- Vi upptäckte även att av 5000 patienter som fick blodtrycksmedel av sin läkare för första gången slutade 1/3 av dessa ta sin medicin efter två år, berättar Thomas Kahan.

Fortsatt genusforskning

Nu har forskarna fått ytterligare finansiering med en halv miljon kronor för att bland annat kunna identifiera grupper som får sämre behandling, så att särskilda insatser kan göras för dessa i framtiden. Forskarna kommer även att titta på om kvinnliga läkare skiljer sig mot manliga när det gäller behandling av kvinnor respektive män.

Följande frågor vill forskargruppen ha svar på:

• Vilken betydelse har kön, ålder och födelseland för insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom och död hos patienter med högt blodtryck?
• Vad påverkar möjligheten att nå målblodtryck hos kvinnor och män med högt blodtryck?
• Hur påverkas detta av behandling med antiinflammatoriska läkemedel mot värk, som används i högre grad av kvinnor?
• Kan antihypertensiva (vätskedrivande) läkemedel förebygga frakturer och skiljer sig effekterna mellan könen?

Genus i vården – öppna seminarier om ny forskning

Den 27 november håller Karolinska Institutet i samarbete med SLL flera föreläsningar om hur vården kan bli mer genusmedveten och jämlik. Läs mer här.

Under förmiddagen medverkar bland annat professor Thomas Kahan under rubriken Könsskillnader vid stroke samt skillnader i behandling av kvinnor och män med högt blodtryck.

Fortsatt forskning av Thomas Kahan och medarbetare finansieras genom anslag för Forskning, utveckling och utbildning inom SLL och av Hjärt-Lungfonden.